Sockerbarnet

Nämen hejsan, det var minsann ett tag sen. Eller hur?
Har en hel del jag skulle vilja prata om, med någon, om en massa.. Men ja, jag vet inte riktigt vart jag kan luta mig. Det är höst eller snart vinter egentligen. Det är kallt, blåsigt och blött utomhus. Höstdepressionen är i full gång och jag bara sjunker ner under täcket i sängen, varje dag.

 

Har precis flyttat in i en lägenhet i andra hand än så länge. Min äventyrslust för att flytta till Göteborg finns kvar men får hejda mig ett tag till tills jag fått jobb och allt annat sånt där typiskt som vore klokt. Har det ganska kaotiskt här annars, lådor och saker överallt men lite kommer det upp mellan dagarna. Packar bara upp det mest nödvändiga och låter resten ligga kvar och bara vänta.

 

Jag har magkatarr/magsår, troligtvis. Efter 2 helvetes veckor med magont, illamående, matproblem och massviss med stress blev jag uppmanad att ringa och fråga om råd. Imorgon ska jag till apoteket och köpa några piller att knapra på. Det kom upp andra teorier om att jag äter för lite; Jag?! Äta för lite? Typ... ätstörning? HAHAH, no.

 

Egentligen skulle jag nog kunna säga att ingenting funkar, min kropp funkar inte, min hjärna funkar inte, nej ingenting. Mitt humör lever sitt egna liv och jag har aldrig varit såhär kluven. Vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill bara lägga mig i ett hörn. Alla man känner lever sina egna liv och jag saknar allihop, varenda en av dom. Jag vill ha dom nära så vi kan sitta och skratta över en kopp kaffe, så vi kan prata dumheter om killen man träffade ute på krogen senast. Jag har nästan ingen, jag har tur att några fortfarande är kvar. Helt otroligt.