Generationen av tristess
Här sitter vi, alla barnen, sex stycken och kollar film på tv:n. Men vad kan man kräva av vår generation? Teknikens underbarn.
Mobilerna i högsta hugg, sms, instagram, Facebook och så vidare. Nelly och Albin har åtminstone varit ute någon timme och åkt pulka medan resten av oss suttit här inne och kollat julfilm (är på den andra just nu, the grinch) men det beror nog på tristessen, så uttråkade! Klagade förut över hur tidigt vi kommit hit, åh. Så länge kvar, ack oh ve.
Funderar på vad jag ska göra när jag kommer hem också, ska man ut på juldagen eller inte? Har inte vågat mig ut i tidigare år eftersom det tydligen ska vara så mycket folk, eller vad säger ni? What shall I do, what Will I do?
Men över till något helt annat! Hittade en bild, så, så, så mig... Ja, jag är hyggligt svartsjuk av mig och tro mig, jag försöker vara "normal" av mig men folk har en tendens att märka när jag blir småsur och tycker det är kul och därför fortsätter att irritera mig och göra mig svartsjuk. Finns det ingen terapi eller nått emot sånt här? Tusan.
Men nu ska jag fortsätta med filmen, pudd på er! ❤
