I don't cry on the outside anymore.

Jag vill inget annat än att bara vara vanlig just nu.
Frisk, hälsosam och lycklig.

Dagarna har sina höjdpunkter, mina underbara hjärtan hade fått livets
nobelpris om det så funnits några. Jag tänker skapa egna till er ära.

Motgångar, onda strömmar och smärtsamma oändliga cirklar som aldrig
tar slut. Jag är en ungdom, en tonåring, jag har hälsoproblem som inte
många vet om.

Jag är trött, sliten men inte klar. Inte klar på långa vägar.
Allt har bara börjat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback