Fjortonde November Tvåtusennio, R.i.p lille Simon.
"The camera don't lie."
Jag är upprörd, arg helt enkelt och ledsen.
Jag sitter nu och läser om lilla Simon 3 år, som dog 31 oktober på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Fyra dagar tidigare hade familjen sökt hjälp på närakuten i Solna, men blivit hemskickade utan att få någon hjälp. Testerna visade att Simon dog i svininfluensa.
Vad är de för stil?! Han hade flera symptom, va dessutom i en riskgrupp och de testade honom inte ens? Hur ska man kunna lita på läkarna om dom gör såna här misstag, dom har sjunkit i värdet hos mig. Det är deras jobb, deras uppgift att sköta sånt här...Eller?
Man blir så ledsen, så upprörd helt enkelt. Hur kan man göra så? Är det inte meningen att dom på sjukhusen och mottagningarna ska hjälpa dem som är sjuka och behöver vård? Inte dömma dom till döden på en chansning. Den lilla kistan, ett barn sista viloplats. Hjärtkrossande.
"Simons faster Suzzane Hamko har skrivit ett brev som prästen läser upp på arabiska.
”Min älskade Simon, du är mitt hjärta, själ, glädje och liv. När jag ser dig glömmer jag mina bekymmer. Du var inte ett vanligt barn, du är en ängel från himlen. Jag älskade dig över allt annat, men Gud älskade dig mer.” "
(taget från aftonbladet)
R.I.P Simon, som begravdes fredag den trettonde November i S:t Petrus kyrka i Stockholm.
Bilderna är tagna från aftonbladet.
Vill ni läsa det som jag gjorde och veta mer kan ni kolla:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/svininfluensan/article6122020.ab